Honung

Honung

 

God, vacker och hälsosam

Långt före mänsklighetskulturernas tid, fanns andra kulturer av levande väsen på jorden. Kulturer av flitiga, bevingade jordevarelser, som tidigt har förstått att utnyttja pollensubstansen dolda krafter för näring och befruktning: bisamhällena.

 

Vårt tambi kommer troligtvis från Asien och har varit människans husdjur sen lång tid tillbaka. De allra äldsta dokumentationerna om människors biodling i kupor är daterad till 2400 år f Kr i Egyptiern. Men det finns även anteckningar om människor som skördade honung för 10 000 år sedan. Honung var människans första sötämne.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Honungen lagras i vaxkakan och används senare som föda till larverna eller sparas för vinterns behov. För att få fram en burk honung krävs det att bina tillsammans flyger en sträcka som motsvarar ett par varv runt jorden.

 

Honung är egentligen en biprodukt vid biodling, som nationalekonomiskt sett betyder mest genom det pollinationsarbete bina utför och som resulterar i alla de frukter, frön och bär vi livnär oss av. Honung är förädlad nektar som de ska ha till reservförrådet.

 

Till ett kilo honung går det åt nektar från cirka tre miljoner blommor. Råmaterialet till den uppskattade och hälsosamma naturprodukt, som honung är, hämtar bina i huvudsak i blommorna i form av nektar. Den är i stort sett en vattenlösning av olika sockerhalter. Sockerhalten växlar allt efter blomsort. I sina så kallade honungsblåsor, som ligger i främre delen av bakkroppen, transporterar bina hem nektar till kupan. Här avlägsnar de den antingen direkt i vaxkakornas celler eller till ”husbina” som är yngre kamrater. Honungsberedningen omfattar två processer, som pågår samtidigt:

För att den ska hålla sig över vintern, måste vattenhalten sänkas vilket bina gör genom att vissa av dem ständigt fläktar med vingarna vid kupans luftsluss.

 

En annan process är en kemisk omvandling av de ämnen, som ingår i nektarn. Det sker med hjälp av särskilda enzymer, som avsöndras av binas svalgkörtlar och som blandas in i nektarn. Det viktigaste förloppet är rörsockrets omvandling till druvsocker och fruktsocker. Genom de här åtgärderna får bina en lättsmält, lagringsduglig näringsreserv för kommande dåliga tider. För att ha den i gott förvar förseglar bina de celler där det förvarar näringen, med vaxlock.

 

Ett stort bisamhälle består av en drottning, cirka 200 drönare (hanar) och cirka 70 000

arbetare. Arbetarna bygger de stora kakorna med sexkantiga celler av vax, som avsöndras från körtlar på bakkroppens undersida. När ett arbetsbi har hittat ett ställe med gott om nektar eller pollen, utför biet en speciell dans när den har kommit tillbaka till kupan. Dansen visar de andra bina i vilken riktning stället ligger och även ungefär hur långt det är dit.

 

Pollen

Är en viktig kraftkälla av stor betydelse för allt levande. Utan pollen blir det inga livskraftiga,

könsdugliga bin. Sedan urminnes tider vet man att pollen är en livsviktig del av binas föda. De måste ha tillgång till pollen för att fylla sina behov av mineralämnen, aminosyror, vitaminer och övriga biofaktorer. Utan pollen kan de inte föda upp ett livsdugligt yngel. I det underbart ordnade bisamhälle finns en grupp bin som kallas arbetarbin, som från två fodersaftkörtlar i huvudet producerar ett sekret, ” Royal Jelly” eller fodersaft. Med detta gelé matas bilarverna och drottningen. Alla bilarver får denna fodersaft under sina första levnadsdagar men det är bara drottninglarverna som får det under hela sin livstid. De larver, som bara får detta sekret under några dagar utvecklas till arbetsbin – outvecklade honor med ganska kort livstid – under det att drottningen, som matas med det under hela sin livstid – utvecklas till en betydligt större, könsduglig varelse med en livslängd som i jämförelse med arbetsbinas kan tyckas som ”evig”.

 

Så får två syskonlarver med exakt samma utvecklingsmöjligheter fullständigt olika levnadsförlopp, beroende på tillförseln av detta mystiska sekret, som bina kan producera endast av pollen. Inför sådana naturens under måste vi medge, att insekterna står närmare livets ursprungliga krafter och att de förstått att utnyttja för oss hittills dolda livskällor.

Vad består honung av?

Förutom 16 – 19 % vatten består honung till ca 78 % av socker. Normalt utgörs sockret av lika delar frukt och druvsocker och ca 2 % rörsocker. Bina har förbehandlat dessa sockerarter, som går direkt ut i blodet och ger ett snabbt energitillskott.

 

Värdefulla ämnen

2 % av honungen utgörs av proteiner, enzymer, mineraler och spårämnen. Den innehåller en hel del kalium och fosforsyra men också något kalcium, mangan, järn, kobolt, magnesium och kiselsyra, små mängder äggviteämnen, enzymer samt något litet C- vitamin. Det finns också andra biologiskt verksamma ämnen såsom inhibiner (från binas körtelsekret), med förmåga att döda bakterier och andra mikroorganismer. Inhibinerna är liksom enzymerna mycket värmekänsliga. De förstörs vid temperaturer över 40 grader eller genom lång lagring i varma lokaler. De är även känsliga för ljus. En annan värdefull faktor i honungen är halten av acetylkolin och kolin som uppges verka på det vegetativa (växa, leva) nervsystemet.

 

Gör oss friskare

Redan Hippokrates, läkekonstens fader som levde 400 år f Kr, använde sig av honung som universalmedicin bland annat mot febersjukdomar, rening av variga sår, lunginflammation, febersjukdomar och som ett matsmältningsreglerande medel. Inhibinerna är starkt bakteriedödande, vilket förklarar honungens antiseptiska och läkande effekt – även för utvärtes bruk. Honung kan alltså användas som sårsalva!

Honung är slemlösande och ett glas honungsvatten anses vara en bra förkylningsmedicin. Men tänk på att vid drygt 40 grader förstörs enzymerna, och en del bakteriedödande ämnen. När det gäller halsont är det bättre att dricka färsk citronsaft och att äta honung separat än att göra en het citron-honung-dryck. Den sägs också ha en mild laxerande verkan.

 

Färg och konsistensen

Honungens färg kan variera från mycket ljus till mörk bärnstensfärgad, beroende på från vilka blommor nektarn samlats. Tidigt på sommaren blir honungen ljus i synnerhet av oljeväxterna, medan hösthonung med mycket nektar från klockljung blir mörk, aromatisk och mer mineralrik. Ofta flyttar man bikuporna på hösten till ljungrika områden. Det kallas vandringsbiodling. Även konsistensen varierar. All honung är från början flytande men kristalliseras, hårdnar, efter olika lång tid. De små pollenkornen fungerar som kristallisationskärnor på vilket socker sätter sig. För att honungen inte ska bli grynig utan jämn måste odlaren röra den ordentligt.

 

Rapshonung kristalliserar på ett par veckor beroende på låg vattenhalt och mera druvsocker i förhållande till fruktsockret. Den blir hård, torr och ljus och burkarna får ”rimfrost” efter kanterna. Den mörka ljunghonungen kan hålla sig flytande länge. Men eftersom vattenhalten i den är högre kan den komma i jäsning om den förvaras för varmt. För att honungen ska vara flytande måste man filtrera bort kärnorna, pollenkornen, men det är svårt utan upphettning. Och vid temperaturer över 40 grader förstörs ju både enzymer och inhibiner.

 

 

 

 

 

 

Inköpsställen

För eteriska oljor, vegetabiliska oljor, fetter och örter. Naturleror - som är bra för en ren och fräsch hud och vackert hår. Konserveringsmedel, aktiva ämnen, emulgeringsmedel, fuktbindande ämnen, burkar och ekologiska hydrolater, och mycket mera.

 

Råvaror som du behöver om du vill tillverka dina egna skönhets-produkter. Gör dina produkter som bygger på naturens egna ingredienser - fri från mineraloljor som vaselin och paraffin, parabener och andra konstigheter, det är en ganska skön tanke att veta att dina egna produkter är naturliga. Och som kommer att ge dig stor skaparglädje! Använd dig av naturens skafferi.

Bra böcker om naturlig hudvård att inspireras av. Huden mår mycket bättre om vi använder naturliga råvaror när vi rengör och smörjer in vår hud! Oljor fetter och vaxer är skönhetsmedel som är riktigt välgörande för huden och håret.

Bra böcker

Copyright © Kroppsvård - ElisabetB Maila mig!